Judas Priest: ”Demolition” (2001)

Så, ”Demolition” med Judas Priest. Detta är alltså andra plattan med sångaren som inte är Rob Halford, och därmed förmodligen det mest anonyma i det här bandets hela katalog. Och helt välförtjänt så.
Det är ju ett känt faktum att 80-talet var en hemsk tid vad gäller produktionsteknik, men om man talar om metalband med sin storhetstid på just 80-talet?
Enter the late 90’s.
Efter Pantera, Korn och Fear Factory skulle allt vara nedstämt, maskinellt och tungfotat och detta passar ett band som Judas Priest föga. Utan att tillnärmelsevis nå nyss nämnda konstellationers pondus kastar man bort allt som gör bandet bra (snabbhet, poppighet, flyhänt gitarrspel). Introt till öppningsspåret ”Machine man” påminner om klassikern ”Painkiller” och är därmed lovande, men sen är det rakt ner i cementen.
Tim Owens då? Han är en OK metalsångare men givetvis inte i närheten av metalguden Halford (som nog ändå inte hade räddat det här).
Här finns få bra riff, inga bra hooks och det hela pågår åt helvete för länge.

Ett svar to “Judas Priest: ”Demolition” (2001)”

  1. Jag tycker det sämsta med skivan är att det är så många låtar det blir för tjötigt speciellt ”Devil Digger” ”Bloodsuckers” ”Cyberface” Men de två låtar som är jävligt bra är ”Hell is home” ”Metal Messiah” sedan finns det låtar som är bra/ok det är ” ”Jekyll and Hyde” ”Close to you””Feed on me” ”One on One” Jag klassar skivan som hyfsad

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: